Visste du att Produktionstekniskt Centrum har större bredd än Kungliga Tekniska Högskolan och Chalmers tillsammans? På Innovatum District står Produktionstekniskt Centrum för en unik spets i en annars tämligen bred mix. Deras funktion och erbjudande kan vara komplext att ta till sig, därför har vi gjort ett försök att bena ut och förklara så utförligt som det går i en artikelserie. Häng på!

Lennart Malmsköld Högskolan Väst:

”Det har varit en fantastisk resa med Produktionstekniskt Centrum”

Han var med på ingivningen 2008 som ingenjör på Saab Automobile. Idag ansvarar han för Högskolan Västs forskningsprogram Primus som har sin bas på Produktionstekniskt Centrum mitt i Innovatum District.
– Det har hänt så otroligt mycket under de här åren och det har verkligen varit en fantastisk resa, säger Lennart Malmsköld, som trivs bäst när det är full aktivitet och samverkan mellan studenter, forskare och företag för att skapa en mer hållbar utveckling.

Tillbaka till 2008 och invigningen av Produktionstekniskt Centrum, eller PTC som de engagerade kring verksamheten kallar det. Lennart Malmsköld minns den dagen väl.

– Då var lokalen ganska tom och hade bara några få utrustningar. Jämför det med idag då vi bedriver utbildning på grundnivå, avancerad nivå och på forskningsnivå och har ett 80-tal forskningsprojekt i gång och omkring 100 företag i samverkan, konstaterar Lennart.

Som programchef för forskningsprogrammet Primus, som innefattar både produktionsteknik och arbetsintegrerat lärande, strävar han efter att utveckla de båda benen i ett industriellt sammanhang.

Forskning och utbildning parallellt

– Produktionstekniskt Centrum är arenan för det och en av våra forskningsmiljöer. Idag är vi omkring 80 personer från Högskolan Väst som har sin placering här och jobbar i samverkan med företagen för att hitta nya lösningar. Samtidigt bedriver vi utbildning och har både studenter och redan yrkesverksamma som kommer hit och lär sig det senaste om exempelvis Industri 4.0 eller 3D-printing, berättar Lennart.

Industri 4.0 handlar om den fjärde industriella revolutionen i gränslandet mellan de fysiska och digitala världarna. Här möts framstegen inom artificiell intelligens (AI), robotteknik, sakernas internet (IoT), 3D-utskrifter och en rad andra teknologier, ofta i samspel med människan. 

Lennart Malmsköld, som sedan han började på Högskolan Väst 2014 har haft fokus på att utveckla forskningsverksamheten, har flera exempel på hur tidigare studenter utvecklat egen verksamhet och börjat sin egen företagsbana tack vare Produktionstekniskt Centrum och möjligheterna som erbjuds. Idag är ett 30-tal doktorander knutna till den unika miljön.

Lennart Malmsköld är programchef för forskningsprogrammet Primus på Högskolan Väst.

”Här finns många positiva studenter som har en framåtanda”

– Den är spännande att vara i och här finns många positiva studenter som har en framåtanda och ser framtiden framför sig. De får i sin tur möta erfarna professorer och företag som är väldigt kompetenta inom sina områden. Och när de tre partnerna möts, så uppstår det på något sätt väldigt spännande saker som leder till ny kunskap.

Forskningsresultaten publiceras på en världsarena och ambitionen är alltid att ta ytterligare ett steg mot en på hållbar industriell utveckling.

Utsidan av PTC fasad. Tallgrenar i förgrunden. Tegelbyggnad och stora glaspartier.
Produktionstekniskt Centrum är arenan för Primus forskningsmiljö. Här forskas det för att möta morgondagens lösningar för en hållbar industri i Sverige. 

Basen i finansiering består av omkring 100 miljoner kronor per år i form av forskningsanslag från staten, forskningsstiftelser, institut och EU, utöver det som Högskolan Väst finansierar via sin budget.

– Även företagen är medfinansiärer. Nästan alltid när vi ansöker om forskningspengar så är det ett krav. Företagens ekonomiska insats är omkring 35 miljoner kronor per år som tillkommer utöver grundanslagen på 100 miljoner, förklarar Lennart Malmsköld.

Automation och nya materiallösningar i fokus

Ambitionen att verkligen vilja kompetensutveckla sig själv eller sitt företag är den viktigaste utgångspunkten för att landa rätt med hjälp av Produktionstekniskt Centrum.

– För att förstå ny teknik så måste man också ha en kompetensnivå, och vi erbjuder ganska mycket av den varan. Företag kan komma hit och läsa kortare kurser vid ett fåtal tillfällen som ger den här första nivån av förståelse. Det kan i nästa steg göra att man tittar på ny teknik och kanske samverkar i ett forskningsprojekt. Vårt fokus är ju främst teknik som inte går att implementera i morgon, utan kanske om några år. Det kan i sig vara en problematik för de mindre företagen, men de finns definitivt mycket att hämta även för dem i den här miljön.

Smartare automation och mer effektiva tillverkningsmetoder, med fokus på metalliska material, är huvudspåren vid Produktionstekniskt Centrum.

– Det är få platser i världen som har den här koncentrationen av utrustning, forskare och industri. Idag har vi 25 olika nationaliteter representerade här, så helt klart finns det en internationell dragningskraft.

Lennart Malmsköld, programchef Primus

– Inom automation tittar vi på extremt flexibla system med robotar gör att man i princip inte behöver programmera om sin utrustning när man för in en ny komponent eller en ny detalj i produktionen. Vi tittar också på hur man kan styra tillverkningsprocesser. Detta är starkt kopplat till svetsning och 3D-printing, där komponenter byggs från grunden i stället för att formas och bearbetas från ett större råmaterial.

”Många häpnar över vilken nivå vi har”

Lennart Malmsköld trivs som bäst när det är liv och rörelse i den stora PTC-hallens olika celler och öppna testytor, där pusselbitar läggs för att lösa en del av samhällets framtidsutmaningar ur ett hållbarhetsperspektiv.

– Just nu handlar ju mycket om elektrifiering. Vi är experter på tillverkningsprocesser och kan inte minst medverka till en positiv utveckling av morgondagens drivmedel, säger Lennart Malmsköld.

Han ser en fortsatt utvecklingspotential när det gäller samarbeten mellan olika branscher och sektorer.

– Vi har kommit långt, men exempelvis kan samhällsvetare och ingenjörer samverka ännu mer. Det handlar bland annat om frågeställningar kring mötet mellan människa och teknik. Samtidigt kan vi bli mer kända och attrahera ännu fler nya företag, där många idag häpnar över vilken nivå vi har.